Vasamuseet är delvis byggt ovanpå en torrdocka, Galärvarvsdockan.
Den främre delen av dockan byggdes inte över och finns vid museets entré. På sommaren vattenfylls den och där kan du se en kopia av Zetterströmmunstycket, ett redskap som dykarna använde när de grävde tunnlar under Vasas skrov, vid bärgningen av skeppet.
När Vasamuseet började byggas lämnades en gavel av byggnaden, den vid vattnet, och dockans öppning, öppen. I september 1988 påbörjades förberedelserna att flytta Vasa från Wasavarvet. Skeppet kläddes in i ett skyddande skal och vilande på en ponton flyttades hon i december samma år sjövägen till det nya museet.
Framme ställdes skeppet i dockan. Sakta började man släppa ut vattnet ur torrdockan och sedan bygga den vägg som fattades. Pontonen Vasa bogserades in i museet på, är idag golv i museets nedersta plan.
På hemsidan kan man se ett fotografi hur det såg ut när Vasa bogserades in i sitt nya museum; http://www.vasamuseet.se/sv/Skeppet/Vasa-idag/